Vad har folkrätten korv med bröd att göra med vårt statsskick?

Diversearbetaren, debattören och före detta tv-chefen Jan Scherman vet. När han tog sig för att resa från Kiruna i norr till Löderup i söder och besöka korvhantverkare, korvkrogar, korvkiosker och rejäla korvfabriker passade han också på att se sig omkring i vårt land. I färskt minne hade han sin uppmärksammade tv-serie ”Länge Leve demokratin”, som också var en slags resa, men i det fallet i spåren på hårt stressade och hårt kritiserade riksdagsledamöter.

I korvhandlarnas spår blev det en bok med titeln ”Den svenska korvresan”, och alltså med många sidoblickar ut i samhället.

Jan gästar oss med ett föredrag om korvhistoria, korvfakta, korv­recept, korvtips samt en del korvskrönor. Men också några tankar om det pressade läget för vår hundraåriga demokrati. Allt beledsagat med egna foton på människor och miljöer vi sällan ser i medierna.

Nobelmiddagens historia

Den första utdelningen av Nobelpriset hölls 1901. Vid den efterföljande middagen deltog 113 personer. Sedan dess har priset vuxit i anseende, festligheterna har tilltagit och Nobel­middagen omfattar numera cirka 1300 deltagare. Numera genomförs middagarna med närmast militär precision.

Planeringen börjar i princip så snart den senaste middagen har givits. Rätter och ingredienser ska gärna berätta något utöver sin funktion av att vara blott delar av en högtidsmåltid – om det nordiska köket, om miljön och klimathotet.

Mathistorikern Ulrica Söderlind, verksam som universitetslektor vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet, kommer att föreläsa. Bland mycket annat har hon skrivit en bok om Nobelmiddagens historia.

Fabergés kejserliga juveler
Antik- och juvelexperten Jan Mikael Erkinantti berättar bland annat om de mytomspunna ryska kejserliga påskäggen och deras historia från 1880-talet fram till våra dagar. 17.00, Piratensalen.

GrandSång i Stora Salen från kl 17.00. Tema SchlagerToppar. 

Katarina Bexelius, känd sedan länge, och debuterande försångaren Johan Stenfeldt leder allsången till ackompanjemang av Stig Perssons orkester.

OBS. Biljetterna släpps måndagen den 6 september kl 07.00

Gåstraditioner

i Sverige, Skåne och Lund

Bland matfåglarna anses gåsen vara den som har den äldsta historien som tamfågel, domesticerad sedan 4000 år. I större delen av Sverige var den allmänt förekommande på gårdarna från medeltiden och fram till 1700-talets slut. Den skånska sedvänjan att tillaga och äta gås etablerades tidigt. Sedan Lund fått sitt universitet på 1660-talet och sedan de regionalt rekryterade studenterna började sätta sin prägel på staden, etablerades också den skånska traditionen att äta gås till Mårten bland studenterna.

Om detta och mycket annat föreläser Fredrik Tersmeden, arkivarie vid Lunds universitet och expert på studenttraditioner och universitetshistoria.